Ja, mitt liv har ju sen i tisdags blivit en aningen annorlunda, kan man säga.

Efter att gått hemma i ca 10 månader, tagit hand om sessan, handlat, tvättat, städat och lagat mat som värsta hemmapappan, så är det inte riktigt så längre.

Fyller nu dagarna med nåt helt annat och det är en STOOOOR omställning!!!

Kan fortfarande inte riktigt gå in på varför eller hur det är annorlunda, men det blev som en chock första dagarna, även om jag nu sakta börjar komma in i nån typ av rutiner, börjar vänja mig och t.om tycker det är lite roligt trots allt,ler..

Jag känner dock att jag skulle vilja hinna med så mycket mer här hemma, ta hand om det jag tagit hand om så länge nu, att vara en BRA pappa som finns där för min dotter så stora stunder på dagen!! Fast det annorlunda i livet nu är inte alls något negativt, tvärt om, det kommer nog visa sig vara väldigt bra och VIKTIGT!!!!, men det lär bli en övergångsperiod som jag måste ta mig igenom!

EN sak, kan man ju säga att jag är VÄÄÄÄÄÄLDIGT trött på kvällarna nu iaf, så därför har jag varken haft tid eller ork att blogga nu på länge, men ska FÖRSÖKA bli LITE bättre på det iaf.

Idag hämtade sessan´s faffa henne på dagis, och hon hade blivit HEEEEEEELT tokig och galen......av glädje, asså,ler... Hon hade studsat upp och ner som en studsboll och sprungit runt och ropat, "Faffa, faffa, faffa", så alla mammor och personal både såg och hörde,hahahaha...

I morgon fyller alltså vår lilla tjej två (2!!!!!!) år!!!! WOW, var har tiden tagit vägen???????

Känns som alldeles nyss vi var där på förlossningen, som vi oroade oss för allt där i början, som man tvivlade och funderade på hur allt skulle gå, om vi skulle klara det, och alla andra känslor........ Nu har det alltså gått 2 år och vi kan nog konstatera att det gått alldeles utmärkt!!!!!

Så grattis då pappa´s och mamma´s underbara, söta, charmiga, duktiga och busiga lilla bustjej!!!!

Vi älskar dig så oerhört mycket och det finns såååå många i vår närhet som älskar dig nästan lika mycket!

Jennifer..... du ÄR MITT allt!!!!!!!!!!!!

Pappa ÄLSKAR dig, du är det finaste jag har och det bästa som någonsin hänt mig!!!

tack, för att du blev just du, och att vi fick äran att bli dina föräldrar!

PUSS

 

Mia

4 december 2009 22:14

Okej, eftersom jag idag fick "skäll" av att jag inte kommenterat...så gör jag nu det. :-)

Förstår att det är en stor omställning med nytt jobb, speciellt sen det gått så långt tid. Men som sagt, det är bara att hitta nya rutiner och låta vardagen så smått komma tillbaka. Nu har ni helt andra förutsättningar och kan börja planera för saker och ting och så småningom göra dom till verklighet.

Tack för fikat ikväll. Busis var verkligen på topp när hon fick stå centrum och fick paket i massor.

Ha en skön helg.....
Kram, kram.....

http://filmfreaket-nr1.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En sak jag har lärt mig under alla år, inom förhållanden, såväl kompis som kärleks, eller på arbetet, umgängeskretsar i övrigt, är att folk reagerar och aggerar väldigt olika i olika situationer.   Vissa som blir beskyllda/anklagade för saker och...

Vid tio tiden på långfredagen hämtade syster och svåger upp oss här hemma. Då hade C redan varit och lämnat J hos mormor och morfar, och det gick jättebra!! Hon skulle vara där i hela 4 dagar, vilket jag var lite nervös och orolig inför, måste jag ...

Jaha ja, mitt under Earth Hour, när alla ska släcka, stänga av, spara energi m.m, så börjar JAG alltså blogga!!!! Ja, jag är väl en skitstövel då, men måste ju passa på när jag hinner och har lust!!!   Igår hämtade jag sessan på dagis och så åk...

Ja, det här med bloggandet, känns mer som ett nerlagt kapitel i livet. Jag HINNER fan inte skriva, och tycker inte jag har något att skriva om heller...   Men är hemma idag, för jag kräktes igår, hade feber, huvudvärk, ont i ryggen m.m, men inget...

Så sitter man då här vid bloggen igen efter en ganska lååång tid.... Känns som man nästan glömt bort hur man "gör" nu när man aldrig hinner med det. När man gick hemma och Jennifer var på dagis så funkade det bra, nästan som terapi, eller iaf en vä...