.... Eller nä, kanske inte....Men YES!!!!!!!, fy faaaaan vad sköööönt!!!! Mot alla odds så klarade vi oss kvar i allsvenskan till 2010. Hade de/spelarna spelat så här i bara typ 3-4 matcher till under året, så hade det aldrig blivit denna nervpirrande, hjärtskärande dramatik, som ett kval ger... Tack killar för att ni till slut tog ert förbannade jävla ansvar, visade stolthet för skölden på bröstet, kämpade, slet, ville, utmanade, gick in i närkamper..... och VANN!!!!! Tack Jonson att du aldrig ger upp, sliter, skäller på medspelare, tar ett kort när det behövs och föregår med gott exempel.

Sen, att tusentals springer in på planen är inte så mycket att säga om, det visste jag skulle ske, Camilla och Sandra som var med igår, frågade tidigt på kvällen, vad som skulle hända om man hoppade ner på löparbanorna, (eller Camilla frågade iaf,ler), jag sa att herrarna i gula jackor skulle nog snabbt vilja "prata" med henne och föra ut henne därifrån. Vänta tills efter i stället, då lär du INTE vara själv iaf, så det var verkligen väntat....... MEN!!!!!!!!!!!!

Jag tar så in i helvete jävla stort avstånd från dessa jubelidioter som slår, attackerar spelarna!!!!! Spelar ingen som helst jävla roll vilka de tillhör, vilka de spelar för nästa år, har spelat för o.s.v, så är spelarna FREDADE!!!!! Man kan tycka vad man vill om en spelare, men även om man träffar honom på stan, i skogen eller som nu på PLAN, så RÖR man inte spelaren!!! PUNKT!!!!!!!

Andra supportrar, och då mest andra lags kategori C-supportrar, kan man gå på, det är mer ok, det tillhör, det förväntas nästan, men ALDRIG spelare!!! Har själv velat spotta på typ Nils-Eric Johansson, ni vet fethäxan i AIK, när man sett honom i Jakan Centrum eller nåt, men skulle ALDRIG göra det. Det är proffitionella spelare som utgör ett jobb åt en arbetsgivare, sen må de ha extra stort gnagethjärta eller vilket jävla bonnlag det än må vara, men RÖR inte spelarna!!!!!

Camilla och Sandra var som sagt med igår, hade platser en bit ifrån oss, men jag tog med dem till VÅRA platser och där blev de stående, jättekul att ni var med, och jag tror ni tyckte det var kul själva oxå??? Nu vet Camilla lite mer om DEN delen av mitt liv, varför man ibland kommer hem hes, ibland sur och irriterad, ibland jublande glad, varför man lägger ut så pass mycket pengar varje år för att lida, njuta, gråta, jubla och allt annat som denna dumma, idiotiska, barnsliga....och alldeles underbara sport som kallas fotboll!!

TACK ÄLSKLING för HELA söndagen, den var/blev mycket trevlig, från vilan för J här hemma till sista pussen innan du somnade!

"Sjung för gamla Djurgår´n nu, sjung av hjärtat sjung.. Ända klubb i världen som är evigt lika ung, sjung när vi har vinst på gång och sjung när det går snett, så länge gamla Djurgår´n finns känns livet ändå lätt...."

DJURGÅRN TILLS JAG DÖR!!!!!!

 

Camilla

9 november 2009 12:54

Tack för att jag fick följa med...

Älskar dig!

Puss

 

Milla

9 november 2009 21:40

Vad var det jag sa? Man ska aldrig ge upp hoppet!!!
Grattis!
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En sak jag har lärt mig under alla år, inom förhållanden, såväl kompis som kärleks, eller på arbetet, umgängeskretsar i övrigt, är att folk reagerar och aggerar väldigt olika i olika situationer.   Vissa som blir beskyllda/anklagade för saker och...

Vid tio tiden på långfredagen hämtade syster och svåger upp oss här hemma. Då hade C redan varit och lämnat J hos mormor och morfar, och det gick jättebra!! Hon skulle vara där i hela 4 dagar, vilket jag var lite nervös och orolig inför, måste jag ...

Jaha ja, mitt under Earth Hour, när alla ska släcka, stänga av, spara energi m.m, så börjar JAG alltså blogga!!!! Ja, jag är väl en skitstövel då, men måste ju passa på när jag hinner och har lust!!!   Igår hämtade jag sessan på dagis och så åk...

Ja, det här med bloggandet, känns mer som ett nerlagt kapitel i livet. Jag HINNER fan inte skriva, och tycker inte jag har något att skriva om heller...   Men är hemma idag, för jag kräktes igår, hade feber, huvudvärk, ont i ryggen m.m, men inget...

Så sitter man då här vid bloggen igen efter en ganska lååång tid.... Känns som man nästan glömt bort hur man "gör" nu när man aldrig hinner med det. När man gick hemma och Jennifer var på dagis så funkade det bra, nästan som terapi, eller iaf en vä...